Fler familjer som flyttar utomlands

Det är inte alla familjer som vill kämpa mot kommuner och myndigheter. Istället flyttar de utomlands. Cecilia Forss (m) i Uppsala tycker vi ska vara tacksamma att vi lever i ett land som vi kan lämna om vi inte är ”tillfreds med lagstiftningen.”

Vi i Rohus tycker det är anmärkningsvärt att politiker uttrycker sig på det viset. Ska inte Sverige vara ett land som låter familjer avgöra vilken utbildning är bäst för deras barn? Det är inte värdigt ett land som kallar sig fritt.

Ibland får vi mejl från familjer som berättar att de flyttat utomlands. Det finns nämligen ingen som registrerar hemundervisare i Sverige – på gott och ont. I Storbritannien kämpade hemundervisare nyligen mot registrering, eftersom de såg det som ett intrång i deras privatliv, och som ett första steg mot fler kontroller av deras liv. De vann.

Någonstans borde det dock skrivas – så vi skriver det här. Alldeles nyss har ytterligare en familj lämnat Sverige i exil för att hemundervisa sina två barn.

Hemundervisning bör inte ses som en sista utväg

Rohus får regelbundet mejl från föräldrar som funderar på om hemundervisning skulle kunna lösa problemen deras barn har i skolan. Tyvärr motarbetas de alltför ofta från skolpersonal, som ser hemundervisning som en sista utväg.

Det är beklagligt. Om föräldrarna är intresserade av hemundervisning, bör de omedelbart stöttas i detta. Socialisering – dvs att barnen blir fungerande vuxna som kan samspela med andra på ett acceptabelt sätt – är något som skolan faktiskt inte gör särskilt bra. Detta att bli mogen, är något som måste utvecklas i samspel med andra mogna individer, inte med en hel skolklass med lika omogna individer. Därför bör frågan om socialisering inte användas som ett argument för att tvinga barn till skolan.

Hemundervisning bör inte ses som något som inte bör ske utom i undantagsfall. Det är föräldrarnas rätt enligt en mängd internationella förbund och konventioner att välja den utbildning som ges åt deras barn. Detta inkluderar hemundervisning, som är ett fullgott alternativ till skolgång, när föräldrarna är engagerade och intresserade. Därför bör skolpersonal som har funderingar hellre sätta sig in i  hur föräldrarna tänkt, och se hur de bäst kan stötta familjen som funderar på om hemundervisning kan vara det som löser barnets problem i skolan.

Hemundervisade barn förs bort av tysk polis

The New American rapporterar om familjen Wunderlich, vars fyra barn fördes bort av tysk polis i förra veckan. I samband med att de för snart ett år sedan fråntogs den formella vårdnaden om barnen, togs deras pass ifrån dem så att de inte kunde fly landet.

Rohus tar avstånd från Tysklands stenhårda linje, som förbjuder hemundervisning, gör föräldrarna till kriminella, och tar vårdnaden om barnen från föräldrarna enbart på grund av deras önskan att själva undervisa dem.

Det är på tiden att Tyskland tänker om. Deras lag är från 1938, när det var populärt att alla skulle vara eniga i sitt tänk. Alla skulle dyrka sin ledare. Det var inte lämpligt att föräldrarna lärde sina barn något annat. Det är skrämmande att läsa domaren Koenigs rättfärdigande av deras användande av 20 st socialarbetare, polis, och specialagenter – även med våld – för att föra bort barnen. De visste att barnen hade tagit efter föräldrarnas åsikter, och inget samarbete var att vänta. De hade tänkt bryta ner dörren om inte föräldrarna släppt in dem.

Tydligen har Tyskland bara skenet av att ha gått vidare i frågan om undervisning av barnen. Det är fortfarande staten som bestämmer vad barnen ska lära sig. Vem som innehar makten har ändrats, men det är fortfarande inte föräldrarna.